Ett barn är fött

Välkommen till världen. Anneli, född 21 april.

Idag är det min födelsedag. Jag har ett vitt stearinljus som har lyst sedan jag blev "väckt" av Per och barnen i morse med gratulationer. Jag bär det med mig var jag än är i huset. Idag, får det vara en symbol för att jag faktiskt får lov att tänka, att jag ÄR ett litet ljus i vår stora värld.

I alltför många år avskydde jag min födelsedag. Den fick mig att fokusera och tänka på mycket negativa saker och jag hade svårt för att ta emot gratulationer. Känslan och tankarna kan fortfarande komma över mig. Sorgen över en Mamma som inte ringer tex. Min självkänsla var låg och då är det svårt att ta emot om man inte tycker att man är värd det. Jag hör ofta andra säga "äsch men jag fyller inte jämnt" eller "det är bara en helt vanlig dag, jag tycker inte om att fylla år" eller "jag vill inte bli firad" "vad är det att fira att man blir ett år äldre?". Hmmm...ett år äldre ja. Ännu ett år med gåvor av liv och lust, om jag väljer det.

Så sitter jag här idag, och liksom förra året svarar jag med glädje i telefon när vänner och familj ringer. Och jag försöker se på allt med ett litet barns ögon. Som om det vore för första gången! Att inte ta saker för givet. Himlen, träden, solens strålar mot marken, en liten blomma... ljudet av bästa vännernas röster.

Två vänner har redan sjungt i telefonen. En har bjudit mig och familjen till middag ikväll. Sånt gör mig glad. Tanken...OMTANKEN. Och jag tillåter mig att ta emot, för jag har lärt mig en väldigt viktig sak de senaste tre åren;

ATT GE och TA EMOT är SAMMA SAK!

Grattis till mig själv. Det är tur att jag finns, så andra kan få äta efterätt idag. ;)