När Zackarias var mindre gick han på simskola. Han hade världens gulligaste simlärare, som heter Christina. Det är nog minst två år sedan Zackarias slutade, men medan han gick där målade han ofta teckningar till sin simlärare. Hon blev alltid så glad och ibland gav hon något tillbaka; ett kort, lite godis el.dyl.
Vi berömde henne och visade vår uppskattning, och hade förhoppningar att Amanda också skulle få henne som simlärare. Nu blev det inte så, men idag när Amanda och jag var i simhallen så hälsade vi glatt på varandra.
Lite senare när Amanda är i barnpoolen och jag står utanför och väntar, kommer Christina smygande. Hon ger mig en bunt papper i handen och säger: "Här har ni fyra fri-biljetter till äventyrsbadet, för jag blev så glad när jag såg er".
Man blir varm inombords. Det påminner mig om att man alltid ska visa uppskattning och våga tala om för människor vad dom betyder för en. För man får så mycket mera tillbaka!
lördag 10 oktober 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar